Brott mot Kulturmiljölagen enligt Länsstyrelsen i Gävleborg.

Brott mot Kulturmiljölagen enligt Länsstyrelsen i Gävleborg.

Ända sen man var ett litet barn så har skatter, mynt och fynd från olika årtal intresserat mig. Jag har sett det i filmer som barn och genom åren uppskattat serier på TV om hur skatter upptäckts i alla dess former, jag har sett TV program med människor leta med metalldetektorer över hela världen. Även att leta efter guld är en stor passion och en spännande hobby som jag utövar dagligen under sommarmånaderna och då både vaskning och detektor. I andra länder finns det till och med människor som har metalldetektering som arbete och sitt dagliga levebröd. Nu till saken:

I onsdags kvart i fyra blev jag chockad på riktigt för första gången i mitt liv. Jag funderade till ett par sekunder om jag befann mig på planeten jorden och Sverige eller om jag var någon helt annan stans. På mars kanske!. Telefonen ringde, jag svarade och en kvinnlig röst från tidningen Expressen presenterade sig som Josefin och frågade mig om jag kunde yttra mig i anmälan som jag ovetandes om hade fått via Polisen och Länsstyrelsen. En Åtalsanmälan för olovlig användning av metallsökare samt underlåtelse att rapportera fornfynd, Brott mot §§4, 5,18, 2a kap. i Kulturmiljölagen. Jag hade ingen aning om denna åtalan mot mig innan expressen ringde. Nu i skrivande stund , två dagar senare har jag fortfarande inte fått hem någon anmälan via posten och brevlådan. Det jag har är en kopia i min e-post som skickades till mig av Josefin på Expressen.

Det var min 10-åriga son Teddy och jag som spontant letade med metalldetektorn på baksidan av huset där vi bor i centrala Gävle. Närmare bestämt Norra Kungsgatan 39. På baksidan har vi som en liten trädgård med sittplatser och grillstad och i gräsmattan, nära ett träd fick vi i augusti månad utslag med våran ganska nyinköpta metalldetektor. Det var ett spännande fynd. Mynt har vi hittat många gånger på stränder och gräsmattor men när vi grävde oss ner 15 cm och fick tag i detta mynt kändes det speciellt. Jag skrapade försiktigt bort jorden från myntet och ser direkt att det inte är en gammal vanlig 5-krona, utan något mycket äldre med ungefärlig storlek som en gammal 5-krona. Jag vänder myntet mot sonen Teddy som tar myntet och kollar noga på det och vi båda förstår direkt att myntet vi just funnit är ganska speciellt. Teddy och jag blir tokglada och sonen springer runt runt och skriker yes, yes, yes vilket fynd. Myntet vi hittat är ett Kastmynt (2 Mark) från Gustav III i silver från årtalet 1772 märkt F. Ett fantastiskt fynd som direkt fick mig extra intresserad av historien om myntet och jag tog kontakt med såväl Svenska myntkabinettet, Gävle museum och Länsstyrelsen.

Metalldetektor är helt lagliga att köpa och innehava. Men lagen säger att man måste ansöka på varje plats man planerar att söka på samt betala 700 kr per ansökan. Så sökningen jag och min son Teddy gjorde utanför vårt hus på gräsmattan där vi bor samt att fyndet ännu inte hunnit lämnas in betyder att jag brutit mot två allvarliga brott i detta land. Så vill i alla fall Länsstyrelsen i Gävleborg agera mot mig och flera tusentals metalldetektorister, eller tror de att jag är ensam i landet att använda en metalldetektor utan att ansöka i förväg. Vi är flera tusen och vad gör vi för skada?

När jag köpte min metalldetektor för dryga ett år sedan, såg lagen ut på det viset att man var tvungen att ansöka om tillstånd för att söka med metalldetektor men det kostade inga pengar att ansöka. När det var gratis fanns det många arkeologintresserade, historiker, myntsamlare, skattletare och många andra som har metalldetektering som hobby. Jag skulle våga säga att 99% av alla vi metallsökare söker på hederliga sätt. Vi skulle aldrig söka på en fornlämning eller på andra speciella avstängda områden (Det är som en oskriven lag). Vi tusentals Svenskar som söker på denna hobbynivå som de flesta av oss gör i landet söker på platser som stränder, större och mindre gräsfält, åkrar och privata bekantas mark som önskar hitta sina borttappade nycklar eller vigselringar. Platser där vi dessutom plockar upp och forslar bort en gigantiskt mängd giftiga och farliga metallföremål av olika slag – spikar, sylvassa avsågade aluminium bitar, uppbrända engångsgrillar, färgburkar, fiskekrokar, borttappade nycklar – allt i metall plockas bort från alla dessa platser som besöks. Så, metalldetektering idag gör samhället och naturen en otrolig tjänst. Har man dessutom tur hittar man något trevligt gammalt mynt då och då. Men på en strandsökning har jag lagt märke till att för varje mynt jag hittat har jag plockat upp runt tio vassa metallföremål från stranden väldigt många vassa kapsyler och spikar som utgör stor fara får människor och djur i området.

Nu när kostnaden är 700kr per ansökan (dvs per gång jag är ute och söker med metalldetektorn), och då pratar vi per tillfälle och på den platsen man noga ska beskriva på en karta blir detta en hobby som är helt omöjlig för de flesta av oss i Sverige att bedrivas ”Lagligt”. Det är heller inte säkert att man får tillstånd på platsen man söker tillstånd för och då behåller länsstyrelsen avgiften på 700 kr. Denna nya lag som ironiskt nog ändrades samma dag som jag köpte min metaldetektor, den 1/1 2018, gör att kostnaden för en hobbysökare blir helt orimlig i kostnad samt utförande. Vem skulle betala 700kr för att prova på att leta borttappade mynt med egeninköpt metalldetektor. Eller tänk på frugans ring som kanske tappades under festen i trädgården. För att leta upp hennes ring i trädgården måste jag ansöka till länstyrelsen om exakt area där jag ska söka under vilken tid och betala 700kr för att kanske få tillstånd att leta i min egen trädgård. Det är dessutom helt lagligt att inneha en metalldetektor men om man slår på maskinen utan att ansökt och blivit beviljad begår man ett brott. Det är så man blir mörkrädd hur korkade en del lagar är utformade. Men det mest korkade eller kanske bättra att säga så här: Att som tjänsteman på Länsstyrelsen åberopa denna lag mot en medborgare måste vara ren ondska från helvetet. Vart kommer den annars ifrån?

Om inte ändringar i lagen görs omedelbart tror jag att samhället och miljön kommer drabbas hårt av all den vassa metall som finns på åkrar och mark, gräsmattor stränder och även under vattenytan.

Som lagen ser ut idag är det förbjudet att söka med metalldetektor. Hur kan man förbjuda något som varken skadar människan, som inte skadar miljön, som hjälper arkeologin och miljön genom bortforsling av farliga metaller i naturen. Det finns inget i metalldetektering som på något sett skadar någonting utan har endast positiva effekter på miljö och människor och historia. Naturligtvis måste fornlämningar skyddas, men det är en annan sak och där finns det andra mycket enklare laglösningar som tillåter att vi 20 000 svenska metalldetektorister skulle kunna fortsätta söka efter metaller i marken. Det här är en helt vansinnig lag och nu ännu värre lag sedan januari i år, att vi söm letar skall betala avgift på 700 kr / plats. Helt sinnessjuk!

När den nya lagen skrevs så undrar jag om inte denna lag faktiskt är ett brott mot miljölagen i sig eftersom vi i Sverige i dag har flera tusen metallsökare som bisarrt nog olagligen tar hand om miljön och sanerar marken från farliga metaller. Nu har vi alltså i skrivandes stund en lag som gör att metallsökare inte får utföra sin oskadliga hobby, som gör att arkeologer hittar nya fynd och som bevarar historien och upptäcker nya historier om hur vi levt på jorden. Lägg där till att utan metallsökare kommer troligtvis tonvis med vassa och farliga metallföremål ligga kvar och förstöra miljön för såväl djuren som människorna. Det är ju vi som lever på jorden. Att dessutom Länsstyrelsen väljer att anamma/åberopa denna lag mot en människa i sitt land (som dessutom betalar deras lön i form av skatt) är fullkomligt sjukt, absurt det är rena galenskaperna, då lagen i sig endast ser till att våran hobby inte går att utföras samt att miljön i Sverige blir försämrad och sannolikheten att finna nya gamla historiska föremål går om intet. Det anser jag är ett brott om något mot våra Svenska medborgare, ett brott mot miljön av hög rang. Frågan är om EU-lagarna tillåter denna svenska lagstiftning över huvud taget?

Något bra i historien som är värt att nämna är att i Andra länder än Sverige är det inte olagligt att använda metalldetektor. Och reglerna kring fornfynd och att skydda fornfynd går att göra ljusår bättre så att vi tusentals metalldetektorister i landet kan få fortsätta att jobba för samhället, människan, historien, djurens och miljöns bästa. Det är så man skäms över att vara svensk medborgare.

Se inslaget i SVT Gävleborg här!